Måndagen började fint, men slutade med att jag lyckades spräcka skärmen på min iphone.. Det positiva är att jag fortfarande kan se någorlunda vad som står på skärmen och att den svarar på "tryck" vilket gör att den fortfarande är användbar. Till er som måste laga mobilen rekommenderar jag länken: http://www.comparerepair.se/ 

 

Veckan fortsatte med att Johan mådde illa, och det tog knappt en dag så blev han sjuk och fick feber. Manlig feber. Nej, men jag pysslade om honom lite extra ;-)

Men det var inte bara i Johans kropp som temperaturen höjdes, det gjorde det även här i byn! Från att ha haft temperaturer med -20 till -30 grader så slog föhnvinden igenom, vilket gjorde att temperaturen steg till +6 (nästan +7) grader!! Yohoo, vilken värmebölja. För att fortsätta på den linjen så fick meteorologerna det också svettigt, men det var för att vi hade några intensiva dagar med kraftig vind och många turbulens-varningar både på grönlands öst- och västkust. Det var även blåsigt här inne i byn och vid ett tillfälle var det mycket nära att det fick sändas en varning över området, men vinden lyckades hålla sig strax under kriteriet. För sakens skull kan jag nämna att det som jag kallar för en varning egentligen är en SIGMET:

När jag ändå är igång med meteorologi så kan jag berätta att en föhnvind är en varm torr vind som förekommer i anslutning till bergryggar. Wikipedia har en kort och fin förklaring på hur den uppstår ;-)

 

Mot slutet av veckan började Johan känna sig bättre och jag fick fixar-lust. Bland annat så sorterade jag (inkluderar att slänga) en stor hög med papper så att de blev kategoriserade och sitter i en pärm. Check. Fixarlusten gick även ut över kryddhyllan där kryddorna numera står i bokstavsordning, och gud nåde om Johan börjar röra runt bland dem igen. Okej, jag hade aldrig satt igång projektet om inte det var så att vi faktiskt har strax under 80st kryddpåsar/burkar. Nu sparar vi lite tid på allt letande - en påse kanel här och en där, där OCH där.

Om ni börjar bli bekymrade för mitt sinnestillstånd så kan jag bara säga att jag håller med. Jag vet inte om det är möglet eller grönlandsvistelsen i sig som gör det, men Johan försöker hålla mig nere på jorden. 

 

Veckan avslutades med att min kära far Josef fyllde 75år! Grattis!

 

 

 

 

 

 

En lugnare vecka.. tack och lov.

 

I början på veckan fick vi ett paket och det är roligt att kartlägga vårat beteende i samband med att ett paket anländer. Så här går det till:

- Vi får ett paket, men för rättvisans skull ska båda vara där när det öppnas. När vi fick paket denna gång så skapade det rastlöshet hos Veronika, som fick vänta tre hela timmar innan det kunde öppnas eftersom Johan var på utflykt.

- Vi har en sansad diskussion om vem av oss som får öppna paketet..

- När det är öppnat plockar vi upp sakerna och delar upp det mellan oss. Efter att noga ha studerat det vi fått, kikar vi på vad den andra har fått.

- Härefter är ingen av oss kontaktbara eftersom vi sysselsätter oss med våra nya pinaler. Denna gången blev det dock ingen lugn variant där båda sitter tysta och upptagna med sina nya presenter: Johan fick bilsport-tidningar och slog rot i en fåtölj. Jag däremot, som fick en papegojkalender och som samtidigt lagade mat, sprang in och ut mellan kök och vardagsrum (där Johan satt) för att utbrista:

-"Aaaw, Johan titta så fin goja". "Näe!! Titta på denna så underbar!"  

Något irriterande tyckte Johan, som i lugn och ro ville läsa sin tidning. Det gick i alla fall inte så långt att han var tvungen att flykta till toaletten, som annars är hans "safe zone" i hemmet.

 

Som nämnt tidigare så var Johan på utflykt, där han tillsammans med några andra åkte till Russel-glaciären.

I veckan blev det även fotboll för herrarna och Johan som inte har spelat det på länge blev nostalgisk - dock inte över träningsverken som nästa dag kom som ett brev på posten.

 

Veckan fortsatte att vara ganska händelserik, för när jag tittar ut genom fönstret och kikar på fjällen längst ner i fjorden, så är det sig inte likt. Jag kisar och blinkar för att se om jag ser rätt, och visst! -  det är en fatamorgana!

 

Ni som inte vet vad det är:  

 

Fata morgana eller Fatamorgana (italienska fata Morgana "fen Morgana", av Morgan le Fay) eller luftspegling är ett begrepp inom fysiken som innebär att en bild uppstår när ljusstrålar från ett föremål bryts i gränsskiktet mellan varm och kall luft. Det är ett optiskt hägringsfenomen där objekt och områden bortom horisonten blir synliga, men kraftigt distorderade så att de blir utsträckta i höjdled och bildar höga torn och block. Hägringen är vanlig bland annat i polartrakterna och i Messinasundet utanför Sicilien.

Fenomenet är en så kallad övre hägring, och uppstår till följd av temperaturinversion, när varm luft befinner sig ovanför kall luft. Ljuset bryts i temperaturskikten och reflekteras tillbaka till jorden. Allt eftersom temperaturerna, och därmed förutsättningarna, ändras så ändras även hägringens utseende. Det antas att detta är grunden till att fenomenet har fått sitt namn av den trollkunniga och skepnadsbytande fen Morgan i walesisk och bretagnesl mytologi.

 

När jag läste till meteorolog så snuddade vi vid ämnet och sedan vi visste att vi skulle till Grönland så har detta varit en av de saker som jag velat se innan vi åker härifrån. Jag försökte ta en bild på det, men de blev inte så bra.. Därför rekommenderar jag att om man vill se en tydlig bild på fenomenet, så googla :-)

 

Slutet av veckan avrundades med myskvällar och varm choklad.

 

 

 

Sömnbristen följde med in i början på denna veckan. Ovanpå det har det varit mycket på jobb med dåligt väder generellt på Grönland och att vi ska lära Theis jobbet på endast 2,5 veckor. Trots allt är det hårdast för Theis som får genomgå ren kunskaps-korvstoppning. 

 

Johan har spelat badminton och mellan varven har jag försökt att komma ut i den friska kalla luften. Det positiva är att solen snart börjar visa sig! Endast 1,5 vecka kvar.

 

I veckoslutet blev det händelserikt:

 

- Jag ställde en varm kopp blåbärssoppa i fönsterkarmen till att svalna (effektivt när det är minus 25 grader ute!) och trodde att jag hade spärrat fönstret, men nej. När jag skulle ut och öppnade ytterdörren blev det drag och fönstret slog igen - och blåbärssoppan välte ut genom fönstret. Såja! 

 

- På lördagen gjorde Johan och jag en utflykt till ett vattenfall, men vi såg inte så mycket eftersom det dels började bli mörkt och för att det snöade. Det var dessutom kallt. Vi fick sett en ren som sprang runt ensam. På kvällen åt vi pizza och när vi skulle hem, så utbrister någon att det är ett fantastiskt norrsken ute. Klockan tio på kvällen åkte vi iväg till en mörk plats så att vi kunde skåda spektaklet lite bättre. Det var ett makalöst färgspel på himlen. (kan tillägga att det är Jens som har tagit fotona nedan med sin kamera. Våran kamera är tyvärr inte lika bra..)

 

- På söndagen bjöd Theis på mat och vi hade en riktigt trevlig kväll. Jag gjorde en budapestrulle, som tyvärr blev lite för torr - bättre lycka nästa gång. Men den uppskattades eftersom det endast var en liten bit kvar på en hel plåt :-) 

 

 

 

Veckan inleddes med nyårsafton som vi firade hos en av våra kollegor som jobbar i FIC'en (FIC- Flight Information Centre). Vi åt tre rätters och vid tolvslaget tittade vi på fyrverkerierna. Eftersom det var ca. minus 32 grader ute så nöjde vi oss gott och väl med att titta på raketerna ifrån fönstret. Det var märkbart att raketerna inte gick särskilt högt upp, undrar om det berodde på den kalla luften eller på om de tillverkats med mindre krut? 

 

Resten av veckan kan för min del sammanfattas med STOR sömnbrist, medan Johans vecka var ganska allmän. På nyårsdagen kom vi hem klockan fem på morgonen, och jag höll på att bli tokig! Min kropp, som förmodligen trodde att det var nattvakt, var ganska pigg men jag gick trots allt och lade mig. Satte i öronpropparna, och just när jag är på väg att somna så hör jag ett rytmiskt...pulserande...mullrande ljud: Johan har somnat, han snarkar. Härefter var det kört. Kroppen fortsatte att vara pigg och jag lyckades skrapa ihop 2,5 timmars sömn. Jo, tack.. Härefter avlöstes den sömnlösa natten med mina två 13h nattvakter, vilket såklart betyder avsaknad av sömn. Här kan tilläggas att jag för första gången såg mina trippla sömnpåsar, och ögonen var små som på en hundvalp som är på väg att öppna sina outvecklade ögon - ganska praktiskt i och för sig när det är kallt ute. 

Dagen efter (fredag) skulle våran kollega och ferieavlösare, Theis, komma och som jag skulle möta på flygplatsen.

Efter de två nattvakterna var kroppen redan inställd på en annan dygnsrytm vilket resulterade i att jag somnade först fyra på morgonen, men fick trots detta stiga upp nio eftersom det var min uppgift att möta Theis. Då fick min kropp nog och sa ifrån med "stickningar/hugg" vid hjärtat, alltså min kropps "handbroms" som talar om att det får vara nog med sömnslarv. Det betyder att extra fokus ska sättas på sömn och att vissa morgon/kvällsaktiviteter ska utebli. Punkt.

 

Lördag och söndag ägnades åt jobb och Theis påbörjade en hård inövning. Johan hittade på roligare saker och vi sågs inte så mycket denna helgen.